Martins hälsotillstånd. maj 22, 2011

Jag kan meddela att det inte verkar bättre än att jag ev har en förkylning på gång. Har haft lite känningar i halsen, men det har troligtvis varit mycket psykiska bitar med i spelet. Men imorse så var jag lite täppt i näsan och ikväll börjar jag få den lite olustiga känslan som man kan få i kroppen innan man blir sjuk.
Skulle jag bli sjuk och missa loppet vet jag inte vad jag gör, men det lär väl krävas dynget runt bevakning på mig så jag inte tar livet av mig…

Jag har dock ikväll gjort allt för att mota Olle i grinden som man säger, har gurglat fin Bowmore, jag har pressat apelsiner. Jag har pressat ihop vitlök och ingefära och ätit med sked efter att ha läst att det ska vara bra. Nu är det bara att hoppas att detta ger någon verkan. Ska nu gå och sova för att få en bra natts sömn! Återkommer imorgon med ny hälsorapport!

/Martin som inte vill bli sjuk och missa Stockholm Marathon, det räckte väl att jag var sjuk och missade 2009 års lopp….

VAD Per ska göra för att bli av med vadproblemen! mars 17, 2011

Jag är som sagt hemma från jobbet idag, hoppas på att kunna jobba imorgon. Just nu är febern borta men jag hostade precis upp min högra lunga.

Då 2009 var ett så otroligt tungt år för Team An Honest Mistae med ett inställt och ett brytet lopp så har jag idag satt mig in i Pers skadeproblematik och hoppas kunna hjälpa honom så att han kan genomföra årets lopp.

Av de symptom som Per har beskrivit så är jag lite osäker på om det verkligen är kroniskt kompartmentsyndrom som Per har drabbats av.
Om det är kroniskt kompartmetsyndrom så ska smärtan sitta på framsidan av vaden, så att det ger samma typer av symptom som behinneinflammation. Kompartmentsyndrom sätter sig på framsidan och leder till ökat tryck i muskellogen och nedsatt cirkulation. Idrottaren känner detta som en gradvis ökande krampliknande smärta , oftast på övre delen av framsida underben , under belastning. Smärtorna sitter ca 1/3 upp på smalbenet på insidan, utsidan eller båda sidor om skenbenet och uppkommer vid ansträngning – ungefär precis som ”benhinneinflamation”, med den skillnaden att vid kompartmentsyndrom så ökar smärtan över tid och med ökad ansträngningsgrad.

Om det skulle vara så att det är kroniskt kompartmentsyndrom som Per har drabbats av så är väl egentligen vila ett bra tips, men det är väl kanske inte aktuellt om man ska träna inför ett marathon. Rekommendationen är att uppsöka en naprapat eller idrottsläkare som kan detta och se om det går att förändra något i träningen. Det kan eventuellt att gå att åtgärda med eventuella sulor eller inlägg för att se om det går att justera löpsteget. Stretcha ett par gånger per dag, inte bara vaderna utan hela benen, båda lårens baksida och framsida.Jag har även läst att om man ändrar löpsteget och börjar springa med framfotslöpning så kan man få ordning på problemet.

Här finns en tråd på jogg.se angående kompartment syndrom.

Min misstanke är som sagt att jag inte tror att Per har drabbats av kroniskt kompartment syndrom utan jag tycker att symptomen mer låter som Gubbvad.

Här finns en tråd om gubbvader:

Detta är en text om gubbvader som jag skamligt stulit från marathon.se. Här hittar ni den fullständiga texten men bilder på tex. strechingövningar.

Gubbvader

Några orsaker

För hög belastning i förhållande till hållfastheten – man tror att man tål större belastning än vad åldern och den nya träningsdosen tilllåter.

Sämre muskulär funktion (styrka, förbränning, mjölksyraeliminering etc.) än tidigare på grund av:

Försämrad cirkulation på grund av minskad träningsdos.

Försämrad cirkulation på grund av ärrvävnad efter tidigare bristningar.

Ökad krampkänslighet på grund av mineralrubbning i kroppen, till exempel magnesiumbrist. Peter Holgersson har inte sett någon oberoende studie rörande detta men han tror ändå att det kan vara så.

Försämrade muskulära reaktioner på grund av B-vitaminbrist (koenzymer vilka är nödvändiga för mängder av reaktioner i kroppen), kanske B12-brist som är allt vanligare hos män i stigande ålder. Peter Holgersson har inte heller sett någon oberoende studie rörande detta men hans erfarenhet pekar på att det kan vara så.

Hur tar jag hand om skadan?

Tryckförband/högläge för att minska blödningen knuten till bristningen – särskilt om bristning verkar vara ovanligt kraftig.

Krav innan löpträning påbörjas efter skada:

Full styrka i båda vaderna – tränas exempelvis genom excentriska tåhävningar.

Fullt rörlighetsomfång. Om stretching är den rätta vägen råder delade meningar om men fullt klart är att full rörlighet, genom skonsamma rörlighetsövningar, stretching med PNF-metoden, excentrisk träning nämnd ovan eller på annat vis av både djupa vadmuskeln (soleus) och ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) som spänner hälsenan bör genomföras; muskulaturen skall vara så pass rörlig att den kan slappna av under stora delar av löpsteget.

Påbörjad cirkulationsträning – tränas exempelvis på cykel och därefter på ellipsmaskin; nedsatt cirkulation innebär dålig syresättning av muskeln och försämrad bortförsel av mjölksyra och det ökar risken för en ny bristning.

Förebyggande träning:
Att varje vecka genomföra enklare träning som…

…bevarar spänsten och styrkan i vadmuskulaturen och därmed dess hållfasthet, till exempel genom att i samband med skonsamma skogspass genomföra ett tiotal intervaller à 20 sekunder med stolt hjulliknande löpstil på väg (40 sekunders vila) – detta så att vaderna också får nödvändig träningsdos och bevarar sin hållfasthet och spänst.

…bevarar cirkulationen (genomblödningen) i vadmuskulaturen så att syresättningen av muskeln inte tillåts avta.

Ett varningens finger
Det finns tilfällen som man speciellet ska se upp för:

Ett längre (några veckors) träningsuppehåll har uppstått; både hållfastheten och cirkulationen har då avtagit.

Man plötsligt vill springa längre eller fortare – eller i värsta fall både längre och fortare – än vad man normalt gör.

Man plötsligt vill byta till en sko som belastar vaderna mer än de vanliga träningsskorna, till exempel från löparskor till orienteringsskor under starten av tävlingssäsongen.

Små oansenliga bristningar uppstår; ärren av dem kan göra att en större bristning kommer som ett brev på posten.

Mitt personliga tips till Per är att kolla upp detta så fort som möjligt för att om det skulle vara gubbvad som jag hade problem med förra året så går det att stretcha bort mycket och även vitaminer med magnesium och B-vitamin kan hjälpa till. Vissa skriver även att det kan hjälpa att direkt efter passen så ska man spola underbenen(vaderna och skenbenen) i så kallt vatten som man pallar med i cirka 5-10 minuter, detta ska hjälpa till.
Jag skulle avråda Per från alla typer av vadövningar på gymmet men att istället köra tåhävningar morgon och kväll, både vanliga raka tåhävningar, men även tåhävningar med tårna pekande innåt samt utåt.

/Dr Martin som när han nu hjälper Per med detta hoppas på att få egen hjälp med att bota sin förkylning

VAD är det som händer? mars 17, 2011

Detta inlägg fortsätter liksom Martins föregående inlägg under bältet! Jag är less… inte nog med att jag begåvats med norra halvklotets tunnaste vader, de är dessutom bland de klenaste!

Under dagens löprunda hände det som inte fick hända, efter ett par kilometers löpning i ett ohyggligt tempo upplevde jag stelhet, molande tryck och värk i vänster vad! Känslan var äckligt lik den känsla jag hade i vänster vad under förberedelserna för Stockholm Marathon 2009 då min sjukgymnast gav mig diagnosen kompartmentsyndrom! Jag vägrar att än en gång ställa upp i ett marathon utan att ha kunnat träna ordentligt innan!

Kompressionsstrumpor, fult som stryk men är det vad som krävs för att jag ska kunna träna kommer jag gladeligen ikläda mig ett par våren 2011! Nu väntar ett besök hos närmsta sporthandlare samt ett oändligt antal böner om ett snabbt tillfrisknande till världens alla löpargudar!

/Per med vaden

Bitterheten lyser nu i mina ögon juni 1, 2010

I förra veckan så pajade min ett år gamla kamera från Ricoh och jag började skapa en bitterhet inom mig mot alla teknikprylar. Imorse så råkade min ipod tvättas då jag glömt den i jackfickan efter lördagens löppass. Nä, jag är inte bitter, hade bara hållit på med en marathonspellista i 2 timmar i lördags!
Vem vet kanske är detta sitta inlägget för jag räknar med att min macbook kraschar närsomhelst.

Än så länge har inte förkylningen slagit ut, men den finns inom mig och väntar bara på rätt tillfälle att slå till! Om det blir löpning så ska jag ventilera all min ilska och bitterhet på banan och springa fort så in i helvete..

/Martin a.k.a teknikfienden nr 1

Skavsår vs. Brännskador maj 25, 2010

I helgen när jag sprang så fick jag skavsår så jag uppsökte igår Kronans Droghandel och köpte samma skavsårsplåster på bilden. Jag fick hjälp av en dam som dessutom gick och sökte på datorn och sa att det var dessa som jag skulle ha.
Då mina skavsår sitter på samma ställe som på bilden så tänkte jag att dessa bli perfekta.
Jag drog på dessa imorse, men de hjälpte inte utan smärtan blev bara större och större under dagen och när jag tillslut skulle ta mig hem från jobbet så kändes det som att gå på glödande kol.
Jag kastade mig in på ett apotek och sökte efter extrahud som man ska kunna spraya men det hade de inte. Jag förklarade mitt problem för den trevliga lite nördiga mannen och han gav mig lite tips.
När jag visade vilka plåster som jag köpt dagen innan så sa han att dessa skulle jag absolut inte ha, dessa var mot hård hud och liktornar och plåstret ska bryta ner dessa. När jag synade förpackningen så stod det :

För att behandla hård hud och liktornar under foten. Lindrar och avlastar tryck. Sättes ej på infekterad hud.

Vid diabetes eller nedsatt cirkulation och känsel, ta kontakt med läkare för råd.

När jag kom hem så drog jag med stor smärta bort plåsterna och de visade sig att jag fått rätt stora(ca 2×2 cm stora brännsår) under fötterna.
Jag hoppas nu att vanliga Compeed kan hjälpa mig under den korta tiden som är kvar..
Sen kan man ju undra om damen på Kronans Droghandel luktat lite för hårt på drogutbudet? Skottpeng utlovas eventuellt!

/Martin som undrar när oturen ska sluta

Foten håller i skogen maj 23, 2010

Igår så kunde jag inte hålla tillbaka mitt löparbegär efter att ha sett på Göteborgsvarvet på tv, pratat med Per som tävlat, samt sett Umeå avsnittet av Sverige Springer två gånger. Klockan 21.30 igår så gav jag mig ut på Backens Eljusspår och då foten höll så blev det fem varv. Formen var som bortblåst så cyklingen har inte gett något resultat. Nu kommer det bara bli terränglöpning under de närmaste veckan. Någon som har tips på hur man hittar formen så snabbt?

/Martin som undrar om man kan anlägga en terrängbana på 4,2 mil i centrala Sthlm så jag kan genomföra loppet!

Dåliga tider… maj 14, 2010

..för grekland, europa och även för mig! Var ute på ett genrep inför Göteborgsvarvet nästa lördag och tanken var att springa drygt 21 km på en tid mellan 100-110 min! Efter 13 km drabbades jag av den stora löparkoman och magen knöt sig samtidigt som benen bara ville vika sig! Himla trist, jag ångrade mig bittert över att jag väntat så länge efter frukosten med att ge mig ut i löparspåret. Normalt brukar jag ge mig ut på långpass 2 h efter det jag ätit, nu väntade jag drygt 2,5 h vilket var idiotiskt eftersom jag dessutom lämnat vätskebältet hemma. Till råga på allt tittade solen fram för första gången i maj vilket normalt sett brukar uppskattas, men idag kändes det som att den gjorde det bara för att jäklas genom att ge mig värmeslag!

Efter 120 minuter och 21,5 avverkade kilometer stapplade jag in i min lägenhet och hällde i mig en gainomax och 2 glas apelsinjuice, sällan smakat så himmelskt! Hur som helst, 120 minuter!! Det är sjukt långt ifrån att springa ett Göteborgsvarv under 100 min, för långt ifrån för att det ska vara möjligt! Nu siktar jag på att ta mig i mål under 110 min! Fattar inte varför det ska vara så svårt att hålla tempot i länger än 15 km!

Hur går det då med min vänstra vad? Jo, den blir fortfarande stel efter någon kilometers löpning men det är inte värre än att jag kan leva med det. Ett gott råd till alla er som drabbats av kroniskt kompartmentssyndrom, låt bli vadpressen! Sen jag slutade med den har vaden blitt betydligt bättre och jag springa med ett hyfsat normalt löpsteg. Men för att bli helt fri från eländet är det nog bara en operation som hjälper!

Nu, bryta ihop och försöka komma igen! I morgon, köpa nya löpskor =)

/ Per som sätter hoppet till ett par nya skor

Foten klarade första testet! maj 8, 2010

Jag kom precis in från vad som kan ha varit världshistoriens långsammaste tvåkilometers runda. Jag hade självklart ont i den högra fotleden och jag sprang med en väldigt annorlunda löpstil för att inte belasta foten allt för mycket, men det känns ändå lite positivt…

Kanske  så kan det komma in lite ljus till mina annars så mörka tankar.

/Martin som hoppas att foten inte värker allt för mycket imorgon, gör den inte det så blir det ett nytt lugnt pass då!

Med fyra veckor kvar till Stockholm Marathon…. maj 8, 2010

Lördagkväll och klockan är 21. Ikväll har vi fest med jobbet och även kompisarna ska ut, men då jag har en vit månad så sitter jag istället hemma själv och ugglar.
Med exakt 4 veckor kvar till Sthlm Marathon så får det bära eller brista så nu ger jag mig ut och joggar några kilometer och se om fotjäveln håller.

/Martin som återkommer om foten höll eller inte…

Det är på väg utför – GubbVad vid 29 års ålder maj 4, 2010

Chocken efter käken hade precis lagt sig under förra torsdagen och jag gav ut på ett sent kvällspass. Då det var rätt mörkt och jag sprang där det inte var någon belysning så höll jag ett relativt högt tempo och det hela slutade med att jag kom hem skadan. Jag drabbades under slutet av 8 km passet av smärta i höger vad som inte har gått över.
När jag har sökt på nätet så har det visat sig att jag har drabbats av en Gubbvad vid 29-års ålder. Riktigt tragiskt med en månad kvar till grande finale.
Jag har dock inte gett upp ännu så nu blir det stenhård rehab som ni kommer att få följa närmaste veckorna.

Igår morse var det invägning på 77,3 kilo så minst 4,3 kilo ska bort innan 4 juni. Helst 5,3 kg. Jag lovar att följa upp det hela.

/Martin a.k.a Gubben