Jag är som sagt hemma från jobbet idag, hoppas på att kunna jobba imorgon. Just nu är febern borta men jag hostade precis upp min högra lunga.
Då 2009 var ett så otroligt tungt år för Team An Honest Mistae med ett inställt och ett brytet lopp så har jag idag satt mig in i Pers skadeproblematik och hoppas kunna hjälpa honom så att han kan genomföra årets lopp.
Av de symptom som Per har beskrivit så är jag lite osäker på om det verkligen är kroniskt kompartmentsyndrom som Per har drabbats av.
Om det är kroniskt kompartmetsyndrom så ska smärtan sitta på framsidan av vaden, så att det ger samma typer av symptom som behinneinflammation. Kompartmentsyndrom sätter sig på framsidan och leder till ökat tryck i muskellogen och nedsatt cirkulation. Idrottaren känner detta som en gradvis ökande krampliknande smärta , oftast på övre delen av framsida underben , under belastning. Smärtorna sitter ca 1/3 upp på smalbenet på insidan, utsidan eller båda sidor om skenbenet och uppkommer vid ansträngning – ungefär precis som ”benhinneinflamation”, med den skillnaden att vid kompartmentsyndrom så ökar smärtan över tid och med ökad ansträngningsgrad.
Om det skulle vara så att det är kroniskt kompartmentsyndrom som Per har drabbats av så är väl egentligen vila ett bra tips, men det är väl kanske inte aktuellt om man ska träna inför ett marathon. Rekommendationen är att uppsöka en naprapat eller idrottsläkare som kan detta och se om det går att förändra något i träningen. Det kan eventuellt att gå att åtgärda med eventuella sulor eller inlägg för att se om det går att justera löpsteget. Stretcha ett par gånger per dag, inte bara vaderna utan hela benen, båda lårens baksida och framsida.Jag har även läst att om man ändrar löpsteget och börjar springa med framfotslöpning så kan man få ordning på problemet.
Här finns en tråd på jogg.se angående kompartment syndrom.
Min misstanke är som sagt att jag inte tror att Per har drabbats av kroniskt kompartment syndrom utan jag tycker att symptomen mer låter som Gubbvad.
Här finns en tråd om gubbvader:
Detta är en text om gubbvader som jag skamligt stulit från marathon.se. Här hittar ni den fullständiga texten men bilder på tex. strechingövningar.
Gubbvader
Några orsaker
För hög belastning i förhållande till hållfastheten – man tror att man tål större belastning än vad åldern och den nya träningsdosen tilllåter.
Sämre muskulär funktion (styrka, förbränning, mjölksyraeliminering etc.) än tidigare på grund av:
Försämrad cirkulation på grund av minskad träningsdos.
Försämrad cirkulation på grund av ärrvävnad efter tidigare bristningar.
Ökad krampkänslighet på grund av mineralrubbning i kroppen, till exempel magnesiumbrist. Peter Holgersson har inte sett någon oberoende studie rörande detta men han tror ändå att det kan vara så.
Försämrade muskulära reaktioner på grund av B-vitaminbrist (koenzymer vilka är nödvändiga för mängder av reaktioner i kroppen), kanske B12-brist som är allt vanligare hos män i stigande ålder. Peter Holgersson har inte heller sett någon oberoende studie rörande detta men hans erfarenhet pekar på att det kan vara så.
Hur tar jag hand om skadan?
Tryckförband/högläge för att minska blödningen knuten till bristningen – särskilt om bristning verkar vara ovanligt kraftig.
Krav innan löpträning påbörjas efter skada:
Full styrka i båda vaderna – tränas exempelvis genom excentriska tåhävningar.
Fullt rörlighetsomfång. Om stretching är den rätta vägen råder delade meningar om men fullt klart är att full rörlighet, genom skonsamma rörlighetsövningar, stretching med PNF-metoden, excentrisk träning nämnd ovan eller på annat vis av både djupa vadmuskeln (soleus) och ytliga vadmuskeln (gastrocnemius) som spänner hälsenan bör genomföras; muskulaturen skall vara så pass rörlig att den kan slappna av under stora delar av löpsteget.
Påbörjad cirkulationsträning – tränas exempelvis på cykel och därefter på ellipsmaskin; nedsatt cirkulation innebär dålig syresättning av muskeln och försämrad bortförsel av mjölksyra och det ökar risken för en ny bristning.
Förebyggande träning:
Att varje vecka genomföra enklare träning som…
…bevarar spänsten och styrkan i vadmuskulaturen och därmed dess hållfasthet, till exempel genom att i samband med skonsamma skogspass genomföra ett tiotal intervaller à 20 sekunder med stolt hjulliknande löpstil på väg (40 sekunders vila) – detta så att vaderna också får nödvändig träningsdos och bevarar sin hållfasthet och spänst.
…bevarar cirkulationen (genomblödningen) i vadmuskulaturen så att syresättningen av muskeln inte tillåts avta.
Ett varningens finger
Det finns tilfällen som man speciellet ska se upp för:
Ett längre (några veckors) träningsuppehåll har uppstått; både hållfastheten och cirkulationen har då avtagit.
Man plötsligt vill springa längre eller fortare – eller i värsta fall både längre och fortare – än vad man normalt gör.
Man plötsligt vill byta till en sko som belastar vaderna mer än de vanliga träningsskorna, till exempel från löparskor till orienteringsskor under starten av tävlingssäsongen.
Små oansenliga bristningar uppstår; ärren av dem kan göra att en större bristning kommer som ett brev på posten.
Mitt personliga tips till Per är att kolla upp detta så fort som möjligt för att om det skulle vara gubbvad som jag hade problem med förra året så går det att stretcha bort mycket och även vitaminer med magnesium och B-vitamin kan hjälpa till. Vissa skriver även att det kan hjälpa att direkt efter passen så ska man spola underbenen(vaderna och skenbenen) i så kallt vatten som man pallar med i cirka 5-10 minuter, detta ska hjälpa till.
Jag skulle avråda Per från alla typer av vadövningar på gymmet men att istället köra tåhävningar morgon och kväll, både vanliga raka tåhävningar, men även tåhävningar med tårna pekande innåt samt utåt.
/Dr Martin som när han nu hjälper Per med detta hoppas på att få egen hjälp med att bota sin förkylning