Dåliga tider…

..för grekland, europa och även för mig! Var ute på ett genrep inför Göteborgsvarvet nästa lördag och tanken var att springa drygt 21 km på en tid mellan 100-110 min! Efter 13 km drabbades jag av den stora löparkoman och magen knöt sig samtidigt som benen bara ville vika sig! Himla trist, jag ångrade mig bittert över att jag väntat så länge efter frukosten med att ge mig ut i löparspåret. Normalt brukar jag ge mig ut på långpass 2 h efter det jag ätit, nu väntade jag drygt 2,5 h vilket var idiotiskt eftersom jag dessutom lämnat vätskebältet hemma. Till råga på allt tittade solen fram för första gången i maj vilket normalt sett brukar uppskattas, men idag kändes det som att den gjorde det bara för att jäklas genom att ge mig värmeslag!

Efter 120 minuter och 21,5 avverkade kilometer stapplade jag in i min lägenhet och hällde i mig en gainomax och 2 glas apelsinjuice, sällan smakat så himmelskt! Hur som helst, 120 minuter!! Det är sjukt långt ifrån att springa ett Göteborgsvarv under 100 min, för långt ifrån för att det ska vara möjligt! Nu siktar jag på att ta mig i mål under 110 min! Fattar inte varför det ska vara så svårt att hålla tempot i länger än 15 km!

Hur går det då med min vänstra vad? Jo, den blir fortfarande stel efter någon kilometers löpning men det är inte värre än att jag kan leva med det. Ett gott råd till alla er som drabbats av kroniskt kompartmentssyndrom, låt bli vadpressen! Sen jag slutade med den har vaden blitt betydligt bättre och jag springa med ett hyfsat normalt löpsteg. Men för att bli helt fri från eländet är det nog bara en operation som hjälper!

Nu, bryta ihop och försöka komma igen! I morgon, köpa nya löpskor =)

/ Per som sätter hoppet till ett par nya skor